I sin bok HISTORICAL THEOLOGY - An INTRODUCTION to the HISTORY of CHRISTIAN THOUGHT gör Professorn i Historisk teologi vid Oxfords universitet, Alister McGrath, följande reflektion/analys angående den liberala protestantismen:
"Liberalism probably reached its zentih in North America during the late 1970s and early 1980s. Although continuing to maintain a distinguished presence in seminaries and schools of religion, it is now widely regarded as a waning force both in modern theology and in church life i general."
torsdag 11 juni 2009
torsdag 4 juni 2009
Hur tänker högskoleverket?
I dagarna har Högskoleverket (HSV) avslagit flera fristående teologiska skolors och universitets ansökningar om examensrätt på kandidats- och magisternivå, man har dessutom ifrågasatt vissas examensrätt på kandidatnivå.
Jag har varit inskriven som student vid Örebro Missionsskola (ÖMS) på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) sedan 2004 och anser att kvaliteten på utbildningen är mycket hög, och bred. Det finns en öppenhet mot forskningen, det öppna samtalet uppmuntras, man vänder och vrider på alla stenar som finns. För HSV verkar problemet vara att vissa kurser är för praktiskt pastoralt inriktade.... Men hallå, om vi ska bli präster, och pastorer, så är det väl ändå viktigt att vi skickliggörs för den uppgiften, eller? Skolans förhållningssätt till alla ämnen, även de mer praktiska ämnena, är enligt min erfarenhet ändå akademiskt, och håller hög klass.
En annan kritik som HSV framför är att man alltför lite plockar in andra religioners perspektiv i undervisningen (?) hmmm, återigen många av oss ska bli präster och pastorer. Och teologi, som ämne, är enligt en grundläggande definition en fördjupning av den kristna trosläran, bibeln och den judekristna världsbilden. Pratar vi om en TEOLOGISK högskola, eller vad? Dessutom är min erfarenhet, att ju tryggare man är i sin egen trosuppfattning, ju lättare är det att lyssna på, och ha dialog med, människor med andra trosuppfattningar.
När det gäller just synen på andra religioner, och kulturer, så vill jag dela några av mina högst subjektiva erfarenheter från ÖTH;
Den första erfarenheten fick jag i en kurs i ämnet världsreligionerna. Jag uppfattade att läraren ställde sig utanför sig själv för att kunna beskriva de olika religionernas grundläggande trosuppfattningar. Han gjorde det så bra att jag funderade på vad han själv egentligen trodde - när han t.ex. talade om buddhismen så gjorde han det på ett sådant sätt att jag undrade om han själv var buddhist. Respekten för den andres uppfattningar därmed lös igenom.
Den andra erfarenheten är från de kurser i exegetik, där man i vissa delar av arbetet med bibelteologiska frågor frågar sig på vilket sätt som omgivande kulturers religioner och världsuppfattningar kan ha påverkat författarna till olika bibelböcker, eller till olika genrer i bibeln. I ett PM som jag skrev så utelämnade jag i princip hela den diskussionen vilket jag fick kritik för efter att PM:et blivit granskat.
Den tredje erfarenheten har jag från en kurs i missionskunskap där man lät alla perspektiv på mission vara uppe till diskussion både genom litteratur, föreläsningar och gruppdiskussioner. bl.a. gällde det frågan om religionsdialog. Man talade, utifrån den kristna tron (vad annars, det är ju en teologisk utbildning?), om exklusivism, inklusivism och universalism när det gäller synen på frälsningen.
När det sedan gäller aktuell, och historisk, forskning inom de olika ämnesområdena så är också där min uppfattning att man går i dialog med den på olika sätt, men med en evangelikal utgångspunkt, vilket inte bör vara till någon nackdel, och någon utgångspunkt måste man ju alltid ha. Något som man t.ex. hela tiden påminns om i utbildningen på olika sätt är perspektivet som jag som individ kommer med i det teologiska studiet. Mitt perspektiv (samfundstillhörighet, civilstånd, yrkeserfarenheter, politisk uppfattning, social ställning, livsåskådning, relationer, övriga livserfarenheter etc) färgar min förförståelse och min tolkning av det som jag läser och fördjupar mig i. Skolan har gjort mig medveten om denna förförståelse. Min uppfattning är att det är för att vi ska utmanas att byta perspektiv i studierna för att på det sättet bredda kunskapen och förståelsen inom det ämne vi läser. Följden kan t.o.m. bli att våra perspektiv förändras. Nyfikenheten, öppenhet och lyhördhet är viktiga ingredienser i studierna, och ses ej som ett hot.
Vad som varit spännande i mitt möte med olika studenter på skola genom åren är att en del av dem har haft kritik mot skolan åt antingen det ena eller det andra hållet - ÖTH är för konservativt säger någon, och en annan säger att ÖTH är för liberalt. Allt tror jag handlar om vilket perspektiv studenten har som börjar på skolan. En orsak till detta kan skolans evangelikala grund vara, en grund som påverkar studierna på så sätt att man tror att bibeln är Guds ord, genom människors ord, i historien.
Vad sedan enskilda studenter gör med utbildningen, och med sina perspektiv, sina egna frågor, sin egen bearbetning av de ämnen man studerar ligger faktiskt utanför de enskilda skolornas kontroll, oavsett inom vilket område, eller vilket lärosäte, man sedan studerar.
När det gäller HSV:s kritik så vet jag inte om man skall skratta eller gråta. Jag själv var aldrig med om någon intervju från deras sida, men jag pratade med vissa av kamraterna som blev intervjuade. De jag samtalade med efteråt var upprörda över tonen i HSV:s frågeställningar, över insinuationerna att det förekom någon form av "tankekontroll" (min tolkning) på skolan etc.
Utifrån detta vittnesbörd från några studenter på skolan, och utifrån HSV:s bedömningar kan man ju dra följande slutsats:
Det är viktigt att i en akademisk utbildning vara medveten om sin egen förförståelse, sina egna perspektiv, och sina egna fördomar (fördomar har alla, frågan är bara om man är medveten om dem). Man måste kunna att byta perspektiv i förhålllande till det ämne man läser, och ställa relevanta frågor även om det skulle innebära "ett hot" mot mina tidigare uppfattningar. Denna förmåga verkar HSV själva sakna och inkompetensen, fördomarna och misstänkliggörandet lyser igenom i all sin nakna tydlighet. För mig går tankarna till berättelsen om kejsarens nya kläder, och i denna berättelsen är HSV kejsaren.
Läs mer här:
På bloggen Evangelical Textual Criticism skriver Teol. Dr. Tommy Wasserman ett skarpt inlägg angående HSV:s bedömning (läs gärna diskussionerna i kommentarsfältet också):
A black day for Theology i Sweden
Mer länkar med artiklar och intervjuer med andra lärosäten finns på dagens hemsida. Där länkas också till andra mediers bevakning i frågan.
/Mikael
Jag har varit inskriven som student vid Örebro Missionsskola (ÖMS) på Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) sedan 2004 och anser att kvaliteten på utbildningen är mycket hög, och bred. Det finns en öppenhet mot forskningen, det öppna samtalet uppmuntras, man vänder och vrider på alla stenar som finns. För HSV verkar problemet vara att vissa kurser är för praktiskt pastoralt inriktade.... Men hallå, om vi ska bli präster, och pastorer, så är det väl ändå viktigt att vi skickliggörs för den uppgiften, eller? Skolans förhållningssätt till alla ämnen, även de mer praktiska ämnena, är enligt min erfarenhet ändå akademiskt, och håller hög klass.
En annan kritik som HSV framför är att man alltför lite plockar in andra religioners perspektiv i undervisningen (?) hmmm, återigen många av oss ska bli präster och pastorer. Och teologi, som ämne, är enligt en grundläggande definition en fördjupning av den kristna trosläran, bibeln och den judekristna världsbilden. Pratar vi om en TEOLOGISK högskola, eller vad? Dessutom är min erfarenhet, att ju tryggare man är i sin egen trosuppfattning, ju lättare är det att lyssna på, och ha dialog med, människor med andra trosuppfattningar.
När det gäller just synen på andra religioner, och kulturer, så vill jag dela några av mina högst subjektiva erfarenheter från ÖTH;
Den första erfarenheten fick jag i en kurs i ämnet världsreligionerna. Jag uppfattade att läraren ställde sig utanför sig själv för att kunna beskriva de olika religionernas grundläggande trosuppfattningar. Han gjorde det så bra att jag funderade på vad han själv egentligen trodde - när han t.ex. talade om buddhismen så gjorde han det på ett sådant sätt att jag undrade om han själv var buddhist. Respekten för den andres uppfattningar därmed lös igenom.
Den andra erfarenheten är från de kurser i exegetik, där man i vissa delar av arbetet med bibelteologiska frågor frågar sig på vilket sätt som omgivande kulturers religioner och världsuppfattningar kan ha påverkat författarna till olika bibelböcker, eller till olika genrer i bibeln. I ett PM som jag skrev så utelämnade jag i princip hela den diskussionen vilket jag fick kritik för efter att PM:et blivit granskat.
Den tredje erfarenheten har jag från en kurs i missionskunskap där man lät alla perspektiv på mission vara uppe till diskussion både genom litteratur, föreläsningar och gruppdiskussioner. bl.a. gällde det frågan om religionsdialog. Man talade, utifrån den kristna tron (vad annars, det är ju en teologisk utbildning?), om exklusivism, inklusivism och universalism när det gäller synen på frälsningen.
När det sedan gäller aktuell, och historisk, forskning inom de olika ämnesområdena så är också där min uppfattning att man går i dialog med den på olika sätt, men med en evangelikal utgångspunkt, vilket inte bör vara till någon nackdel, och någon utgångspunkt måste man ju alltid ha. Något som man t.ex. hela tiden påminns om i utbildningen på olika sätt är perspektivet som jag som individ kommer med i det teologiska studiet. Mitt perspektiv (samfundstillhörighet, civilstånd, yrkeserfarenheter, politisk uppfattning, social ställning, livsåskådning, relationer, övriga livserfarenheter etc) färgar min förförståelse och min tolkning av det som jag läser och fördjupar mig i. Skolan har gjort mig medveten om denna förförståelse. Min uppfattning är att det är för att vi ska utmanas att byta perspektiv i studierna för att på det sättet bredda kunskapen och förståelsen inom det ämne vi läser. Följden kan t.o.m. bli att våra perspektiv förändras. Nyfikenheten, öppenhet och lyhördhet är viktiga ingredienser i studierna, och ses ej som ett hot.
Vad som varit spännande i mitt möte med olika studenter på skola genom åren är att en del av dem har haft kritik mot skolan åt antingen det ena eller det andra hållet - ÖTH är för konservativt säger någon, och en annan säger att ÖTH är för liberalt. Allt tror jag handlar om vilket perspektiv studenten har som börjar på skolan. En orsak till detta kan skolans evangelikala grund vara, en grund som påverkar studierna på så sätt att man tror att bibeln är Guds ord, genom människors ord, i historien.
Vad sedan enskilda studenter gör med utbildningen, och med sina perspektiv, sina egna frågor, sin egen bearbetning av de ämnen man studerar ligger faktiskt utanför de enskilda skolornas kontroll, oavsett inom vilket område, eller vilket lärosäte, man sedan studerar.
När det gäller HSV:s kritik så vet jag inte om man skall skratta eller gråta. Jag själv var aldrig med om någon intervju från deras sida, men jag pratade med vissa av kamraterna som blev intervjuade. De jag samtalade med efteråt var upprörda över tonen i HSV:s frågeställningar, över insinuationerna att det förekom någon form av "tankekontroll" (min tolkning) på skolan etc.
Utifrån detta vittnesbörd från några studenter på skolan, och utifrån HSV:s bedömningar kan man ju dra följande slutsats:
Det är viktigt att i en akademisk utbildning vara medveten om sin egen förförståelse, sina egna perspektiv, och sina egna fördomar (fördomar har alla, frågan är bara om man är medveten om dem). Man måste kunna att byta perspektiv i förhålllande till det ämne man läser, och ställa relevanta frågor även om det skulle innebära "ett hot" mot mina tidigare uppfattningar. Denna förmåga verkar HSV själva sakna och inkompetensen, fördomarna och misstänkliggörandet lyser igenom i all sin nakna tydlighet. För mig går tankarna till berättelsen om kejsarens nya kläder, och i denna berättelsen är HSV kejsaren.
Läs mer här:
På bloggen Evangelical Textual Criticism skriver Teol. Dr. Tommy Wasserman ett skarpt inlägg angående HSV:s bedömning (läs gärna diskussionerna i kommentarsfältet också):
A black day for Theology i Sweden
På bloggen Stillsam skriver Lars B Stenström flera inlägg om HSV:s bedömingar:
Kyrkan måste bygga ett eget universitet
Örebro Teologiska Högskola kan bli av med examensrätten
Teologi- och religionsutbildning ifrågasatt
Tidningen Dagen rapporterar t.ex.:
Klart i dag: Samtliga nya teologiska utbildningar får avslag
Örebro teologiska högskola: ”De har nått toppen på sin inkompetensnivå”
Ledare: Honungsfälla för samfundenMer länkar med artiklar och intervjuer med andra lärosäten finns på dagens hemsida. Där länkas också till andra mediers bevakning i frågan.
/Mikael
tisdag 2 juni 2009
Dagens citat:
"Is Jesus our standard? He reveald the cost of discipleship. Do we seek unity in the Body? Then we must accept His yoke of servanthood. Do we long to be rooted an built up in Him? Then we must become as meek as doves or lambs, surrender our pride, and let Him live and reign in its place. We must be broken, emptied, stripped of self, and cleansed of everything we harbor in our hearts that keeps us from a holy, righteous God."
Bill McCartney
Från
Go the Distance - The making of a Promise Keeper (1996)
Bill McCartney
Från
Go the Distance - The making of a Promise Keeper (1996)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
